Bevarande

Det ökade hotet mot såväl djur som deras naturliga livsmiljöer gör djurparkernas arbete viktigare än någonsin

Ett av djurparkens huvudsakliga uppdrag är att bidra till bevarandet av hotade arter genom att delta i etablerade bevarandeprogram för olika arter. Arbetet går ut på att bevara hotade arter, både i djurpark och i det vilda. Begreppen att verka in-situ (i det vilda) och ex-situ (utanför den naturliga miljön) blir allt vanligare i naturvårdsarbetet.

 

För att djurparkspopulationerna skall hållas genetiskt sunda över tid krävs ett omfattande samarbete mellan djurparker nationellt, internationellt och även globalt. Lycksele Djurpark är en del av ett större nätverk genom att vara medlem i Svenska Djurparksföreningen (SDF) samt den Europeiska Djurparksföreningen (EAZA). Organisationernas medlemmar arbetar med att samverka och planera för de populationer av arter som hålls. Det globala samarbetet mellan djurparkerna har lett till att djurparksfödda djur har stärkt, eller helt återskapat, vilda populationer av olika arter. Arbetet gynnas av att medlemsparkerna är aktiva aktörer i den internationella databasen Species360. Vi bidrar självfallet till att dela kollektiv kunskap om våra arter i Species 360 och upprätthåller således internationella kontakter för bevarandearbete.

 

I den bästa av världar skulle djurparker inte behövas, men när en tredjedel av alla djur- och växtarter på jorden står inför en stor risk att utrotas inom detta århundrade, är behovet av djurparker och andra naturvårdande institutioner världen över större än någonsin tidigare. Populationerna av vilda ryggradsdjur – däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – har i snitt minskat med hela 69% mellan 1970 och 2018. Det visar WWFs Living Planet Report 2022, som granskar tillståndet på planeten.

One plan approach

Den globala naturvårdsorganisationen IUCN (International Union for Conservation of Nature) är en väsentlig samarbetspartner för djurparksorganisationerna. Detta på grund av det hot som finns mot överlevnaden för många av de arter djurparkerna arbetar med. De bevarandeprogram som finns för arter i djurpark är nära sammanlänkat med vad som händer med deras artfränder i naturen. IUCN ser djurparker som en ovärderlig samarbetspartner i arbetet med att rädda hotade arter och miljöer. För att integrera bevarande ex-situ och in-situ förespråkar IUCN ”the One plan approach” där det på sikt är önskvärt att alla arter har en global bevarandestrategi som innefattar alla åtgärder som utförs för arten i djurpark och i fält.

EAZA:s bevarandeprogram

I dagsläget behandlas runt 400 olika arter av alltifrån insekter till däggdjur inom EAZA:s olika bevarandeprogram. För arter som inte har ett program men där ett visst behov av översikt finns sker en övervakning, så kallad Monitoring.

ESB (European studbook)
ESB-programmen innebär att arterna har en europeisk stambok. Alla stamböcker har en stambokshållare och denne ansvarar för att registrera födslar, dödsfall, förflyttningar och liknande inom de europeiska djurparkerna för den angivna arten. Rekommendationer på förflyttningar sker utifrån stamboksanalyser utförda av stamboksföraren. Dessa analyser visar vilka individer som är bäst lämpade att para sig med varandra för att bibehålla en så stor genetisk variation som möjligt. Det är önskat och starkt rekommenderat från EAZA:s sida att följa stamboksförarens förslag men det är inget krav.

Följande arter i Lycksele Djurpark ingår i ESB:

Brunbjörn
Lodjur
Gråsäl

 

EEP

EEP-programmen styrs av artkoordinatorer som även har hjälp av en EEP-kommitté. Artkoordinatorerna ansvarar för att samla information om alla individer inom arten, hålla en stambok, genomföra genetiska analyser på stamboken och även att ta fram en långsiktig åtgärdsplan för arten. För riktigt hotade arter sker detta arbete i nära samråd med naturvårdsorganisationer som IUCN. EEP-programmen är intensivare program för artbevarande än ESB och rekommendationer om förflyttning av djur skall följas.

Följande arter i Lycksele Djurpark ingår i EEP:

Visent*

Myskoxe*

Skogsvildren*

Varg*

Utter

Järv

* = De EEP-program som är utformade enligt den nya modellen EAZA Ex-Situ program.

Monitoring
Monitoring, övervakning, av en art kan ske för att se om den är i behov av starkare bevarandeinsatser men också för att övervaka att antalet individer av arten minskar inom medlemsparkerna. Flera av arterna i Lycksele Djurpark är viktiga i undervisningssyfte nationellt men hyser inget bevarandesyfte. De rekommenderas därför i stort inom Europa att bytas ut mot mer hotade arter alternativt att de bara skall fasas ut. Att förevisa och sprida information om de nordiska arterna är dock ett av Lycksele Djurparks huvudsakliga uppdrag och dessa arter bedöms därför viktiga att behålla.

Lantraser

Vi strävar efter att hålla en bredd av domesticerade djur som ingår i nationella bevarandeprojekt, så kallade genbanker. Exempel på föreningar som driver dessa genbanker och som Lycksele Djurpark är medlem i är Svenska Lanthönsklubben och Föreningen Allmogegeten. Målet är att föreningarna skall arbeta med genbanker eller likvärdiga system för att bevara = spara/skydda hela eller delar av svenska lantraser.

Följande lantraser i Lycksele Djurpark ingår i genbank:

Bjursholmshöna
Lappget
Jämtget

Bevarandeinsatser in-situ 

Myskoxe 2030

Lycksele Djurpark har varit med och bidragit till uppstartandet av Myskoxe 2030, ett intressenätverk kring bevarandet av myskoxen i Sverige. Vi har bidragit med finansiering och arbetskraft till förstudien Myskoxe 2030 – en förstudie om framtiden för en karismatisk art i vår natur vars syfte är att få till stånd en kreativ diskussion om hur vi i framtiden skall hantera och bevara våra myskoxar. Detta har förutom förstudien mynnat ut i en två dagar lång workshop i Tännäs med andra intressenter samt i ett seminarium som hölls på Järvzoo under två dagar i november 2021. Hit var, förutom aktörer bakom nätverket, även Naturvårdsverket och andra intressenter inbjudna. Efter en bra dialog är förhoppningen att kunna arbeta fram en konkret handlingsplan för våra vilda myskoxar under de kommande åren.

Berguvsprojekt
Vi har inlett en dialog med Berguv Nord för att kunna bidra till bevarandet av berguven då den håller på att försvinna helt från Norrland. Målsättningen är att bygga en avelsvoljär för berguv och att få till stånd utsättningstillstånd för eventuella ungar som föds. Kontakter och inledande samtal är tagna med andra institutioner som håller arten för att se om det går att hitta gemensamma forskningsområden och strategier för eventuella utsättningar. Detta för att kunna följa upp hur det går för de individer som sätts ut, men också för att kunna sätta ut individer i områden som är lämpade för ändamålet.